Den 2 november kom vi så äntligen iväg med flyget till Danang. Landskapet var illa åtgånget av tyfonen som dragit fram. Träd låg nervräkta, vattnet stod högt och det såg väldigt skräpigt ut. I Danang blev vi hämtade med en minibuss av en rätt sur guide. Hon hade fått vänta ett dygn, men det var ju inte riktigt vårt fel. Hotellet i Hoi An låg jättefint alldeles mellan havet och en flod.
Vi gick direkt ner till stranden och tittade på havet.
Den 3 november blev det en utflyktsdag. Här besökte vi ett kinesiskt tempel.
Även här i Hoi An hade floden stigit högt och det var översvämmat på sina ställen.
I vårt program var det inlagt en båttur, men guiden försökte avråda från detta för vattnet var så vilt och farligt. Som gamla västkustbor allihopa tittade vi ut över vattnet och skakade på huvudet. Det var nog snarare så att guiden ville åka hem... Vi tjatade oss till båtturen, som vi hade betalt för, och det var inte det minsta problem.
Här sitter guiden, arg som ett bi, medan vi andra njuter av båtfärden.
Vattnet var brunt och grumligt så på det sättet märkte man att något hade hänt.
Vi passerade några fiskare som slängde nät och det var helt fascinerande att se hur skickliga de var.
Michi kunde inte riktigt hålla sig utan frågade efter en stund om inte han fick köra båten. Det fick han och han är ju van så det gick hur bra som helst.
På kvällen när vi promenerade runt i Hoi An så hittade vi otroligt nog en restaurant ägd av en svensk. Normalt sett vill vi ju inte gå till svenska restauranter, men detta var så oväntat så vi var tvungna att prova. Barnen var överlyckliga för det fanns köttbullar med potatis och lingon! Kocken hade fått åka till Hanoi och laga mat när den svenske kungen kom på besök för något år sedan.
Vi fick in en helt fantastisk skagentoast till förrätt, sedan blev det pasta med skaldjur och vi avslutade med friterad camembert med hjortron. Så gott!
Intressant att se hur det ser ut och hur allt går till. Såg ju fräschare ut än vad man kunde vänta sig.
Vi hann under dagen också med besök hos skräddare så både Anna och jag sydde upp kläder som vi kunde hämta nästa dag. På kvällen åt vi middag på hotellet. De firade något de kallade ljusets dag och massor av lanternor hade tänts och skickades nerför floden. Det var otroligt vackert och stämningsfullt.
Den 5 november åkte vi vidare till Saigon, eller Ho Chi Mihn City som det kallas nu. Här mötte en ny guide upp och vi fick oss en stadsrundtur med de viktigaste landmärkena, vilket naturligtvis innebar mycket som hade med Vietnamkriget att göra.
På kvällen gjorde vi oss iordning för att äta på en systerrestaurant till Emperor i Hanoi. Här var det Mandarin som gällde. Fredrik snoffsade till sig inför middagen.
Tydligen hade svenske kunden och drottning Silvia varit här och ätit och vi satt vid samma bord :)
Barnen höll på med massor av korttrick medan vi väntade på maten och personalen var mycket road.
Marika såg ut som om hon ville trolla lite hon med :)
Efter en fantastiskt god middag beställde vi in Irish Coffee fast med Kahlua istället för whisky. Det var ett helt uppträdande bara när vår servitör fixade iordning den!
Så här överlycklig var Fredrik när desserten kom in.
Nästa morgon passade vi på att ta lite kort ut över staden, denna vår sista dag i Vietnam.
Det har varit en riktigt bra semester med mycket sightseeing, bad, shopping och mycket god mat. Till och med lite dramatik i form av en tyfon. Vad mer kan man begära av en semester... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar